Skulle göra mig lite glad om det blev mitt!!!

Här ligger jag och ser på "extrema snåljåpar" på tv. Galet. Men visst borde jag spara mer det borde jag.
Men nu funderar jag på att åka in till stan och köpa solbrillor då mina bara har en sån där grej som ligger mot näsan. Inte så sköna.

Ja jag är skild sedan några år tillbaka, har barn med honom och nu vill jag flytta 12 mil bort. Jag är knappast något unikum i vår vida värld eller i vårt land, förmodligen inte i länet eller kommunen heller. Mina barns pappa vill inte flytta och han vill ju såklart inte förlora sina barn heller som han säger. Jag vill inte ta dem ifrån honom, det handlar inte om det. Jag vill ta dem med mig, jag vill att dom ska få ta del av alla fördelar med en flytt och jag vill att dom skall ha kvalitetstid med sin pappa. Jag vill att dom ska ha det bra. Och samtidigt vill jag ha det bra.

När man frågar på forum på internet om hur man kan tänka och göra i såna här frågor kommer enbart en moralkaka av monstruösa mått fram. TÄNK PÅ BARNEN!!! Var inte så egoistisk!!  And so on. Jag tänker på barnen, jag vill deras bästa. Jag vill däremot inte bli överkörd, visa dem att det är ok att försaka sin egen lycka utan att ha undersökt och provat alla tänkbara vägar, jag vill inte lämna dem, jag vill inte nöja mig och jag vill framförallt inte bara stå där och bli olycklig. Det är knappast det bästa för barnen heller.

Vad jag vill ha är en dialog, ett samtal, tips och råd, olika synvinklar. Det måste finnas en bra lösning men den kommer inte av sig själv. Jag måste jobba för den.

Många har åsikter men mycket få av dem är särskilt nyanserade. Mina barns pappa är inte ond, inte elak inte ointresserad. Han är heller inte felfri eller intresserad av diskussion. Han är mänskilg. Annars hade jag aldrig gift mig med honom. Men i den här frågan har vi mycket svårt att prata. Jag vill kunna komma på en lösning tillsammans. Jag vill kunna svara mina barn när dom frågar varför vi inte kan flytta.

Hur har du gjort? Eller din moster, syster, kompis kusins svåger? Hur gör folk? Vilka lösningar finns det där ute och vilka konsekvenser/följder har dem gett?

Jag hittar så lite om det här och det gör mig ledsen. Det gör mig också ledsen att det är så svårt att få (återigen) nyanserade diskussioner i ämnet. Jag är ingen elak människa, jag är inte mer egoistisk än någon annan, jag älskar mina barn jag hatar absolut inte deras far men jag vill flytta med hela mitt jag vill jag det och det är också vad jag tror skulle gynna mina barn.

Hur gör man?!?!

Efter jobbet i värmen och det var mysigt och skönt och jobbigt på samma gång! Först med sadel och vanligt träns sen en liten barbacka tur med hackamore bara för att.

En vacker bild på en vacker kvinna. Jag skulle så gärna vilja ta såna här bilder på mig själv. Men vem ska? Vem kan? Vågar jag?

Så det är alltså inte jag på bilden vet inte vem det är eller vem som tagit den. Tyvärr.

Tänkte bjuppa på en bild! Min arm, inte klar än men på gång. Anders på Port Royal Tattoo i Holmsund Umeå som gjort den.

Jag har skrivit det förut, att man, jag och du och alla abdra, borde acceptera oss själva som vi är och blivit. Njuta av oss själva och se våra kroppar på ett positivt sätt. Som min tillexempel; jag har lärt mig klättra springa, hoppa, cykla, den kan ta mig från À till B, den har gett mig två underbara ungar, den kan ge mig njutning till tusen i form av sex, dofter, syner, smaker, närhet kramar pussar, den är stark, jag kan lyfta, bära, släpa och dra, den kan ge min älskade njutning i form av sex kramar närhet, den kan krama och trösta mina barn, ge dom värme och trygghet. Min kropp kan dansa och uttrycka känslor med rörelser, den kan ta min själ på snabba cykelturer, springa, klättra. Med min kropp kan jag rida, jag kan styra en häst ett djur mycket större än mig själv. Ibland kan den slappna av. Den kan tända min man. Men jag är arg och ledsen för jag tycker den är ful och tjock och ändå försöker den bara hjälpa mig! Om och om igen!
Trots att den gör ont och trots att den mår illa och trots att jag inte lyssnar. Den gör så mycket och jag är ändå inte nöjd. För jag tycker den är ful.

Hur jävla dumt är inte det???

Jag jobbar på det. Ibland är jag påväg. Inland går det åt helvete med det.

Visa mer mångfald och låt alla kroppar vara vackra och visa dem vår tacksamhet! Visa den din kärlek med hälsosam mat och låt den släppa loss röra på sig och visa dig vad den kan!!! Utmana den och behandla den som din vän! Och belöna den då och då! Ät en kaka, duscha länge, gå på massage.

Live a little! Du (och jag) är fantastisk!

Människorna har tinat upp och det luktar grillat och hörs musik när jag cyklar till brukare på jobbet!! Det gör mig glad! Det är sol och varmt och jag slutar snart, ska ut och rida ikväll. Jobbar imorgon 7-20 samma på söndag. Utan älsklingen den här helgen, känns jättekonstigt, första helgen på ett år. Kommer jag överleva?