Adhdn är utredd och klar jag har träffat psykologen för sista gången och fått pappret i min hand. Det känns läskigt,skönt, jobbigt, förvirrat, svårt, lättnad och lätt illamående. Nu ska vi snacka medicinering. Jag vet inte om jag vill men jag ska testa iaf. Jag ska också vara sjukskriven ett tag för jag behöver tid att smälta och plocka ihop mig själv. Men hon kunde iallafall glädja mig med att min begåvning är det inget som helst fel på! Men det betvivlade jag aldrig. Och hon sa att med mina kunskaper kan jag nog behandla mig själv lika bra som någon annan! Bara att jag behöver lite tid till att landa och läsa på lite med andra ögon.

Lago börjar bli gammal,10 år har han hunnit bli. Jag är så rädd för den dan han inte längre finns hos mig mer. Vad gör man egentligen? Köper man en ny hund redan innan? Ingen kan ju ersätta fullt ut men ändå fylla ett tomrum. Väntar man? Äh han är världens finaste och bättre hund går inte att finna!