Denna fantastiska skapelse som vi vandrar runt i den piskas och smiskas vanvårdas på alla möjliga sätt och sällan är någon nöjd med sin egen. Jag är det sällan, men ibland, oftast lite i smyg för den jag har är långt ifrån vad som anses vara vackert och eftersträvansvärt. Allt för sällan tänker vi på allt vår kropp ger oss, att kunna känna någon nära varm hud mot din egen, att kunna lyfta saker tyngre än du trodde dig klara, springa, hoppa! Ha sex och släppa loss och njuta! Skapa underverk i form av små individer, bebis! Mjuk rund och go ett eget liv! Balansera, rida fort åka skidor känna vinden mot ansiktet. Lyssna på ett snusande barn smeka håret ur pannan och känna kärlek!

Dansa! Klättra! Om vi spenderar mer tid att tänka på allt vi kan göra med våra kroppar allt som är positivt så kanske det är lättare att älska den och det vi älskar vårdar vi. Använd kroppen, njut av livet!
Den är vacker hur f*n den än ser ut!
Och visst den kan göra ont, vara trasig och allt möjligt men varför fokusera på det? Vi missar så mycket av livet under den tiden. Det här är så enkelt men så otroligt svårt. Jag vet.


Bilden har jag hittat på en Facebooksida som hyllar kroppen som vill visa det vackra i olikheter och som vill hylla livet och visst är hon vacker!?!